Att vara specialklubb innebär att klubben bär ansvaret för rasens utveckling i landet och även i övrigt har att arbeta för kennelklubborganisationens gemensamma mål. Det innebär naturligtvis även att klubben har stöd och hjälp i de resurser en stor organisation har.
År 2001 fick klubben specialklubbstatus i Svenska Kennelklubben under namnet Svenska Bullmastiffklubben, förkortat SBMK.
SBMK är en av SKK:s minsta specialklubbar, naturligt nog, eftersom rasen är numerärt liten i Sverige. Antalet födda/registrerade valpar ligger för bullmastiffen runt 100 per år, att jämföras med den populäraste rasen (år 2004) schäfer, som ligger runt 3000 per år.
Registreringssiffrorna har växt långsamt, men stadigt sedan främre delen av 1970-talet, när rasen etablerade sig permanent i landet. Även om en alltför liten population medför svårigheter i avelsurvalet är denna utveckling ändå att föredra, framför en explosionsartad populäritet.